Ena dagen Manhattan – andra dagen svampskogen. Så kontrastrikt är mitt liv just nu. Trots att jag inte äter svamp, så måste jag erkänna att det var njutningsfullt att plocka den. Jag älskar känslan av att dra upp trattkantarellerna till deras fulla längd. Det finns ju lika mycket svamp under jorden som ovan.
När jag väl hade fått hjälp med att få upp ögonen för herr Kantarell bland blåbärsris och nedfallna löv, så kunde även jag strosa iväg på egen hand.
Gårdagens skogsutflykt med Lollo, Milla och svärföräldrarna gav verkligen mersmak. Hoppas de tar oss med på ännu en tur innan vintern kommer - som tack får de ju behålla svampen jag plockar...
Lollo gör en mossängel.
Svärfar missade älgjakten med en vecka.
(Åsa)




